lindastellberg

Jag var så SJUKT nervös skulle barnet vara friskt? skulle hjärtat slå? skulle den ha två armar och två ben? Ja frågorna var miljontals och oron höll på att göra mig galen samtidigt som jag var så förbannt förväntansfull, äntligen skulle jag få se mitt BARN, Om jag skulle ta reda på könet hade jag inte bestämmt mig om men sa något i stil med " syns det så gör det ingenting" åh det fick jag för ( som ni ser på bilden)

Ifrån början var jag säker att det var en flicka min mamma också det gick nästan så långt att jag blivit övertygad MEN när jag satte mig i bilen och var på väg ändrade jag mig på två sekunder och sa
"Nej de här är en pojke"
åh jag hade rätt, Älskade lilla Elias.. Jag älskade dig redan då..


Idag är detta ett helt år sedan, men jag minns det som igår....